Inledning

Det finns tre färgvarianter hos gouldsamadinen som uppträder i naturen. Rödhuvade som är den dominanta formen, som följs av svarthuvade och sist gul/orangehuvade. Utöver dessa tre naturliga former så finns det hundratals framavlade färger och varianter. Här nedan skall jag försöka förklara den grundläggande genitiken, hur de olika färgerna framkommer och hur de påverkar varandra.

I normalfärgade fåglar produceras alla färger så som man kan se på de vilda fåglarna. En mutation eller en kombination av flera mutationer representerar normalt sett en oförmåga hos fågeln att producera en eller flera av byggstenarna bakom färgen. Mutationen kan vara isolerad till en, flera eller alla delar av kroppen.

En annan sak som är värd att veta när man pratar om fåglar, är att man använder sig av ett annat system för könskromosomer än hos däggdjur. Här använder man ZW-systemet, där honorna har två olika kromosomer dvs en Z och en W medans hanarna har två lika nämligen två Z-kromosomer. Så när jag nämner Z- och W-kromosomer så vet ni vad jag hänvisar till.

Observera att bilderna jag har gjort här nedan bara beskriver ett speciellt särdrag och i flera av fallen kan det särdraget kombineras med flera olika färgställningar. Men jag har alltså bara valt att ge ett exempel på varje särdrag.

En större del av informationen i det kommande stycket är hämtad och översatt från: http://www.finchinfo.com/genetics/lady_gouldian_finch/

En riktigt bra och informativ sida. Mitt mål har varit att i största möjliga mån göra informationen lite mer tillgänglig genom att översätta den till svenska, men jag vill inte ta åt mig någon ära för själva uppdelningen och utformningen av texten. Hoppas ni får någon nytta för informationen!

Vill ni ha fördjupad läsning om just det genetiska bakom de olika färgerna rekommenderar jag att ni tar en titt på länkarna nedan:

http://birdpets.onenessbecomesus.com/GouldianGenetics.pdf
http://www.finchinfo.com/genetics/lady_gouldian_finch/

Huvudfärgerna och deras ärftlighet:

För att förstå hur det hela hänger ihop måste vi först reda ut en del begrepp man måste använda för att förklara det hela.

• En gen kan antingen ärvas genom könskromosomerna eller genom de autosomala kromosomerna (som är alla de andra kromosomerna).
• SF (singelfaktor)= Endast en gen är närvarande för en viss typ av färg i ett kromosompar.
• DF (dubbelfaktor)= Två identiska kopior av en gen i ett genpar, en i varje kromosom.
• När en färggen ärvs genom könskromosomerna, så ligger den alltid i Z-kromosomen, detta betyder att endast hanar kan vara DF (dubbelfaktor) av en gen som ärvs via könskromosomen, eftersom de har två Z-kromosomer. En hona kan däremot bara vara SF (singelfaktor) av en gen som ärvs genom könskromosomerna, då hon bara har en Z-kromosom.
• Både hanar och honor kan vara dubbel- eller singelfaktor av gener som ärv autosomalt, dvs genom de kromosomer som inte är könskromosomer.
• Split= Låt oss säga att en fågel är split vitbröstad. Detta innebär då att den bär på genen för vitt bröst, men det syns inte på den (den har alltså inte vitt bröst).
• Dominant eller recessiv gen= En gen kan vara dominant, då är den starkare än en annan gen som då är recessiv och kommer slå ut den, med påföljd att det är den dominanta genen som kommer synas. En gen kan vara dominant gentemot en gen men vara recessiv gentemot en annan.
• RH (Read Head)= Rödhuvad gouldsamadin.
• BH (Black Head)= Svarthuvad gouldsamadin.
• YH (Yellow Head)= Gulhuvad gouldsamadin.
• YTB (Yellow tipped beak)= Gultippad näbb.

Rödhuvad (RH):

Den rödhuvade genen ärvs genom könskromosomerna och är dominant. Så hanar kan vara dubbelfaktor (DF) eller singelfaktor (SF) och visar alltid den röda färgen. Honor kan bara vara singelfaktor och visar alltid den röda färgen. Varken honor eller hanar kan vara split rödhuvade (dvs. bära på genen utan att den syns).

Svarthuvad (BH):

Den svarthuvade genen ärvs genom könskromosomerna och är recessiv. Så hanar kan vara dubbelfaktor (DF) och visa svart huvud eller singelfaktor (SF) och då vara split svarthuvad, vilket innebär att det svarta inte visas på huvudet. Honor kan bara vara singelfaktor (SF) och visar alltid den svarta färgen på huvudet. En hona kan aldrig vara split svarthuvad (dvs. bärare av genen utan att det syns).

Gulhuvad (YH):

Den gula genen ärvs genom de autosomalakromosomerna och är recessiv. Den gula genen kräver åtminstone en röd gen för att synas. Om fågeln har två gula gener men ingen röd gen (utan istället har svarthuvade gener) så kommer fågeln vara svarthuvad med en gultippad näbb (YTB). Att det blir såhär kommer sig av att en gulhuvad fågel är beroende av rödhuvade gener för att kunna visa ett gult huvud. Både hanar och honor kan vara split gulhuvade (dvs. bärare av genen utan att det syns).

Om du är intresserad av att läsa mer och se scheman över hur olika typer av blandningar av de ovanstående yttrar sig så gå gärna in på den här sidan:
http://www.finchinfo.com/genetics/lady_gouldian_finch/head_colors.php

 

Bröstfärgerna och deras ärftlighet:

Man brukar säga att det finns tre godkända bröstfärger och det är lilabröstad (PB), ljust lilabröstad (LB) och vitbröstad (WB). Man tror att alla dessa tre är variationer av en och samma gen (eller alleler av bröstfärgsgenen). Här nedan följer en förklaring på de begrepp vi kommer använda i detta avsnitt.

• PB (Purple Breasted)= lilabröstad (normalfärgen)
• LB (Lilac Brested)= ljust lilabröstad
• WB (White Breasted)= Vitbröstad
• Alleler= Variationer av en och samma gen (gen varianter).

Lilabröstad (PB):

Den lilabröstade genen ärvs genom autosomalt och är dominant (dominant över både den ljust lila och vita). Både hanar och honor kan vara singelfaktor (SF) eller dubbelfaktor (DF) och visa den lila färgen. En gouldsamadin kan aldrig vara split lilabröstad, utan den lila färgen kommer alltid att synas om de bär på genen. Lila bröst kan förekomma med alla huvud- eller kroppsfärger.

Ljust lilabröstad (LB):

Den ljust lilabröstade genen ärvs autosomalt och är recessiv gentemot den lilabröstade men dominant gentemot den vitbröstade. För att en fågel skall kunna visa ett ljust lilabröst, måste den antingen vara dubbelfaktor (DF) lilabröstad, eller vara singelfaktor (SF) lilabröstad samtidigt som den är singelfaktor (SF) split vitbröstad. Om en fågel är singelfaktor (SF) lilabröstad och singelfaktor(SF) ljust lilabröstad, blir resultatet en fågel som är lilabröstad och split ljust lilabröstad (dvs. den bär på genen för ljust lilabröst). Ljust lilabröstad kan förekomma med alla huvudfärger och kroppsfärger förutom dilute och pastell, eftersom dessa varianter endast uppstår när den lilabröstade genen är närvarande.

Vitbröstad (WB):

Den vitbröstade genen ärvs autosomalt och är recessiv gentemot både lilabröstade och ljust lilabröstade. Därför kan både honan och hanen vara antingen dubbelfaktor (DF) och visa den vita färgen eller singelfaktor (SF) och då vara split vitbröstade (dvs. bära den vita genen men inte visa den). Ingen vitbröstad fågel kan någonsin vara split lila eller split ljust lilabröstad, eftersom de färgerna är dominanta och i så fall skulle synas. Det vita bröstet kan kombineras med alla huvudfärger och alla kropsfärger förutom dilute och pastell (hos hanar), eftersom dessa varianter endast uppstår när den lilabröstade genen är närvarande.

Eftersom bara två kopior av ”bröstfärgsgenen” finns i genuppsättningen kan en fågel aldrig bära på fler än två alleler av genen. Man kan därför aldrig ha en lilabröstad gouldsamadin som samtidigt är split ljust lila och split vit.

Kroppsfärgerna och deras ärftlighet:

Honorna kan ha fyra olika kroppsfärger: grön, gul, blå och silver.

Hanarna kan ha sex olika kroppsfärger: grön, dilute, gul, blå, pastell och silver.

Vissa kroppsfärger påverkar utseendet på vissa huvudfärger: den gula genen undantränger uttrycket i den svarta färggenen, och den blåa genen trycker undan uttrycket i den röda och gula färgen.

• GB (Green Back)= Grönkroppad, grönryggad
• YB (Yellow Back)= Gulkroppad, gulryggad
• Dilute= En ”urvattnad” färgvariant som uppkommer när en hane är singelfaktor (SF) grönkropp, singelfaktor (SF) gulkropp och lilabröstad.
• BB (Blue Back)= Blåkroppad, blåryggad
• Ofullständigt dominant gen= Innebär att genen inte fullt ut dominerar andra färggener utan kommer att släppa igenom en andra färg om fågeln bär på en sådan. Exempel: en blomma som bär på en ofullständigt dominant röd gen samtidigt som den bär på en vit gen kommer få rosa blommor. Den vita recessiva genen (allelen) skiner igenom.
• Polygena egenskaper= Är när gener är beroende av andra gener för att ge uttryck för en viss egenskap. I det här fallet skulle en gen ge litet utslag i sig självt, men tillsammans med andra gener så bildar den en specifik egenskap.

Grönkroppad/grönryggad (GB):

Den grönkroppade genen ärvs genom könskromosomerna och är ofullständigt dominant gentemot den gulkroppade som också ärvs genom könskromosomerna. Den grönkroppade genen är dominant gentemot den blåkroppade genen som är autosomalt ärvd. Eftersom det är en gen som ärvs genom könskromosomerna så kan hanarna vara dubbelfaktor (DF) eller Singelfaktor (SF) av den gröna genen(den andra faktorn är i så fall gul kropp, då övriga kroppsfärger är autosomala), medans honorna alltid bara kan vara singelfaktor.

Grönkroppade fåglar kan förekomma med alla huvudfärger och bröstfärger, men om en hane är en singelfaktor (SF) för grön kropp och singelfaktor (SF) för gul kropp samtidigt som han också har ett lila bröst, så blir hans färg vad som kallas för dilute.

      Om han är singelfaktor (SF) för grönkropp (gäller även singelfaktor för gul kropp) med vitt eller ljust lila bröst, så kommer han att visa sig som gulkroppad. Det blir så här eftersom kroppsfärgernas gener har polygena egenskaper som påverkar både färggener i könskromosomer och de autosomala bröstfärgsgenerna (även de blåryggade generna). Därför kan endast en vitbröstad hane som är singelfaktor (SF) för gul kropp ses som split grönkroppad, eftersom han ser ut som en gul fågel men bär på genen för grön kropp.

Gulkroppad/gulryggad (YB):

Den gulkroppade genen ärvs genom könskromosomerna och är ofullständigt dominant gentemot den grönkroppade som också ärvs genom könskromosomerna. Gul kropp är dominant gentemot blå kropp som ärvs autosomalt. Eftersom det är en gen som ärvs genom könskromosomerna så kan hanarna vara dubbelfaktor (DF) eller Singelfaktor (SF) av den gula genen (den andra faktorn är i så fall grön kropp, då övriga kroppsfärger är autosomala), medans honorna alltid bara kan vara singelfaktor.

Gulkroppade fåglar kan förekomma med alla huvudfärger och bröstfärger, men om en hane är en singelfaktor (SF) för grön kropp och singelfaktor (SF) för gul kropp samtidigt som han också har ett lila bröst, så blir hans färg vad som kallas för dilute.

Om han är singelfaktor (SF) för gulkropp (gäller även singelfaktor för grön kropp) med vitt eller ljust lila bröst, så kommer han att visa sig som gulkroppad. Det blir så här eftersom kroppsfärgernas gener har polygena egenskaper som påverkar både färggener i könskromosomer och de autosomala bröstfärgsgenerna (även de blåryggade generna).

Den gula genen trycker undan den svarta genen på fåglarna, så alla områden som hade varit svarta på en normalfärgad grönkroppad fågel blir vita eller lätt beiga på en gul fågel. Det är därför genetiskt svarthuvade, gulryggade fåglar ser ut att ha ett nästan vitt huvud.

Dilute:

Dilute är ett fenomen som uppstår då man i en hane (som har två Z-kromosomer) kombinerar en grön gen (som ärvs via könskromosomerna) i en av Z-kromosomerna med en gul gen (som ärvs via könskromosomerna) i den andra Z-kromosomen samtidigt som fågeln är lilabröstad. Eftersom det krävs två stycken Z-kromosomer för att denna mutation skall uppstå, kan en dilute fågel bara vara en hane (en hona kan aldrig vara dilute).

I en sådan fågel så slåss den gula och gröna genen om att synas och resultatet blir att man kan se lite av båda, vilket ger oss en fågel som färgmässigt ligger någonstans mellan gul- och grönkroppad.

I en dilute fågel (i likhet med en gulkroppad fågel) så minskar den gula genen intensiteten i de svarta partierna på fågel (som vi gått igenom tidigare). Men eftersom det bara är en gul gen i den här fågeln, så försvinner inte det svarta helt utan blir grått istället.

Blåkroppad/blåryggad (BB):

Blåkroppsgenen är en autosomalt ärvd gen som är recessiv. Så både honor och hanar kan vara dubbelfaktor (DF) och visa den blå färgen eller singelfaktor (SF) och då vara split blåryggad (bära på genen men inte visa det i färgen). Fåglarna blir bara blåa om de bär den gröna ”könsgenen” (inte den gula) och samtidigt bär dubbelfaktor (DF) blå gen. Den här kroppsfärgen kan förekomma ihop med vilken huvud- eller bröstfärg som helst, men eftersom den blå genen tränger undan uttrycket i de gula och röda färggenerna (som nämnts tidigare) så kommer rödhuvade fåglar få laxrosa huvud och gulhuvade fåglar med blå mutation ljust beiga huvuden och den gula magen blir likaså beige.

 

Pastell:

Pastell är ett fenomen som uppstår när man kombinerar en gul gen kopplad till en Z-kromosom och grön gen kopplad till den andra Z-kromosomen ihop med en dubbelfaktor (DF) blåryggad med lila bröst. Eftersom det krävs två Z-kromosomer så kan enbart hanar utveckla den här färgmutationen. Honor kan alltså aldrig vara pastell och man kan se på pastell som en blå dilute. Pastell kan aldrig uppträda på en vitbröstad fågel. En pastell kan vara split vitbröstad. Svarta partier på fågeln kommer vara grå och eftersom den blå genen tränger undan rött och gult (som nämnts ovan) så blir alla partier som skulle varit dessa färger ljust beiga eller laxrosa.

Silverkroppad:

Silverkroppade fåglar uppstår när gulkroppsgenen kombineras med blåkroppsgener. En genetiskt gul blåkroppad fågel kommer se silverfärgad ut. (en SF-YB-DF blåkroppad hane kommer endast bli silverfärgad om han har vitt bröst annars blir han pastell).

 

 

Informationen är hämtad ifrån:

http://birdpets.onenessbecomesus.com/GouldianGenetics.pdf
http://www.finchinfo.com/genetics/lady_gouldian_finch/

http://www.finchinfo.com/genetics/lady_gouldian_finch/head_colors.php

http://sv.wikipedia.org/wiki/Codominans

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ofullst%C3%A4ndig_dominans

http://sv.wikipedia.org/wiki/Polygen_ned%C3%A4rvning

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nskromosom

http://birdpets.onenessbecomesus.com/GouldianGenetics.pdf

http://www.thegouldianfinch.com/gouldian_mutations.html

http://www.finchstuff.com/GouldianFinchColourMutations.aspx

http://www.singing-wings-aviary.com/ladygouldians.htm